I åratal hade jag tänkt att någon gång ska jag springa en mil, men det blev inte av. Sträckor kring 3-5 km kändes mer lagom och gjorde att jag inte riktigt lade manken till att springa längre än så.
Men efter att ha testat att springa ett lopp på 5 km hösten 2013 kände jag att nu är det dags att sätta upp en ny målsättning. Det var dags att hitta nästa lopp att springa för att ha en ny anledning till att träna löpning regelbundet.
 |
| Min medalj |
Då kom en inbjudan från jobbet om att vara med på Midnattsloppet i slutet av augusti.
Jag nappade på det och igår var det dags. Då skulle jag springa mitt allra första lopp på en mil.
Full av nervositet begav jag mig mot Slottskogen, men ju närmare jag kom starten desto fler människor såg jag med limegröna tröjor och desto mer musik hörde jag.
Det var rena feststämningen!
Jag letade upp min startgrupp, vilket inte var helt enkelt i mörkret, men det fanns funktionärer att fråga.
Döm om min förvåning när jag i startfållan ser att intill mig har jag fått sällskap av en kompis kompis. Så vi kunde underhålla varandra för att glömma bort nervositeten och få den sista tiden att gå fortare.
Starten gick och jag sprang i havet av löpare. Jag tänkte att - jag får se upp så jag inte blir för ivrig och springer för snabbt för att andra personer gör det.
Det gick ganska bra att hålla mitt egna tempo och titt som tätt utmed banan fick jag energi-kickar av ljus och blandad musik, samt publik som hejade eller ville "toucha min hand".
I början av loppet höjde jag armen i luften och letade upp så mycket händer som möjligt att toucha, men när det närmade sig 7 km så fanns det inte så mycket energi kvar.
Den tuffaste delen av loppet var nog den del där jag skulle jogga uppför en lång, lång backe upp till Masthuggskyrkan.
Där fanns det gått om hejaklackar, men också gått om personer som gick i backen istället för att jogga.
Eftersom jag hade ett klart mål för mig själv att jogga hela sträckan, pinade jag mig uppför backen och försökte låta bli att titta alltför mycket på de som gick.
Jag var inte helt nöjd med att en del personer som gick var nästan ända ute i vänsterkanten. (Enligt reglerna ska man hålla till höger om man håller lägre tempo)
Jag spurtade i mål på 1.08.50, vilket är under 7 min / km i snitt. För mig är det ett jättebra resultat, då jag har haft snitthastighet över 7 min/km när jag mätt under träning.
Dessutom blev det rekord i att för första gången någonsin jogga en mil! Jippie!
Vad tycker jag då om Midnattsloppet?
- Det var ett superhärligt lopp, rena feststämningen, härligt med musik titt och tätt längs vägen och bra tid på året- Jag kan absolut rekommendera att springa detta lopp!
Midnattsloppet genomförs sent på kvällen och ska vara avklarat innan midnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar