Tidigare kände jag inte till att det finns en färja som heter Älvsnabbare och som är gratis att åka mellan Rosenlund och Lindholmspiren. Jag hade heller aldrig någonsin cyklat över Älvsborgsbron.
Nu har jag provat både att ta färja över till Lindholmspiren, cykla över Göta Älv-bron samt Älvsborgsbron.
Här är en kort sammanställning av mina intryck:
Göta älv-bron
Det bästa med Göta älv-bron är att det är en vacker utsikt och att bron ändå är hyfsat "lättcyklad".
Det sämsta med att cykla via Göta älv-bron är att det är en lång rak väg utmed en stor väg, som blir lite ensidig.
Det är verkligen inte långt från Nordstan till andra sidan Göta Älv-bron. Men personligen tycker jag att det känns extra långt när jag vet att det är en bro och inte bara en vanlig väg.
Älvsborgsbron
Det var en febril aktivitet på Älvsborgsbron när jag cyklade över den häromdagen. Det verkar som det är många som cyklar långt som åker denna väg. Det var många i riktigt sportiga cykelkläder som cyklade förbi mig. Jag har inte upplevt att det varit lika många på vägen över Göta älv-bron.
Framförallt kände jag att jag behövde hålla mig undan här eftersom det kom en strid ström med cyklister.
Denna bron kändes tuffare att cykla över än Göta Älv-bron.
Älvsnabbare
Från Rosenlund till Lindholmspiren. Sedan förbi Eriksberg och bort till Bräckemotet. Efter att ha funderat på att testa att cykla via Lindholmspiren med hjälp av färjetransport ut till Torslanda kom jag till slut till skott.
Det allra bästa med att åka Älvsnabbare är att jag slipper de höjdskillnader som blir när jag ska åka över Göta älv-bron eller Älvsborgsbron.
Jag har dessutom fått några riktigt härliga turer med fint väder. Att åka båt när det är fint väder är ganska ljuvligt enligt min mening.
Det sämsta med att åka Älvsnabbare är att det blir ganska trångt ibland och att färjan i skrivande stund t.ex. inte går före sju på vardagsmorgonen om jag skulle vilja komma iväg tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar